Jan-Erik Holmgren in memorian (19390128-20191020)

Vi har nåtts av det tråkiga beskedet att Jan-Erik Holmgren somnat in efter en tids sjukdom.

Jan-Erik Holmgren startade tillsammans med sina äldre bröder, Sven-Åke och Lennart, Stall Tre H som under cirka 50 års tid ägde, uppfödde och tävlade med framförallt kallblodstravare i de välbekanta färgerna röd, gul-svart-gult bröstband och gul hjälm. Verksamheten bedrevs under många år i Gäddvik för att sedan utgå från fädernesgården i Lakafors utanför Norrfjärden i Piteå kommun. Där har Jan-Erik med hjälp av bland annat sin hustru Yvonne byggt upp en travanläggning med en 920 meters rundbana och en 1140 meters rakbana i backe.

I början av 60-talet köpte bröderna ett par nordsvenska travare, Baustrygg och Cita Tryggson, där den förstnämnde var en sådan talang och trevlig individ att de efter detta fastnade för all framtid i travet. Baustrygg var en mycket lovande unghäst som dock blev söndersparkad i hästtransporten och som därefter inte hade en klockren aktion. Han diskades exempelvis 7 gånger i rad för orent trav vid överlägsna vinster som etta i mål! Ändå lyckades han odiskad vinna vid 12 tillfällen. Baustrygg gick under smeknamnet ”Euget” dvs ögat på pitemål. Det säger något om hur omtyckt han var som individ.

Den framgångsrika starten gav mersmak och snart begav sig bröderna ut på en inköpsresa till Värmland där de fann stoet Pavin Dam som sedan kom att bli stammoder till åtskilliga av de hästar som Jan-Erik sedan fött upp och tävlat med. Pavin Dam startade inte många gånger men hann visa både kapacitet och segervilja. Hon var även privat närmast ostoppbar…

Två hästar som skördade framgångar under 60-talet var Soltopp och Ejbrun. Soltopp var en kapabel, men skör häst som med Stig Lindmark i tömmarna slogs med Elsa Håp om att vinna flest segrar på Torpgärdan under ett år. Han hade 34 i segerprocent och var på plats i 47% av sina starter. Ejbrun var kanske den mest lovande av alla unghästar Jan-Erik tagit fram och det blev totalt 12 segrar trots problem med fräschören under en stor del av karriären.

Snabbis blev Pavin Dams främsta avkomma. Han vann hela 32 lopp och hade en kapacitet som var enorm. När han för första gången startade i V65 på Gävle så mötte han den dåvarande svenska eliten och trots två galopper under vägen så kom han spurtande längst ut vid staketet på upploppet och var på väg att vinna när han slängde sig i galopp kort före mål. Snabbis är troligtvis den häst Jan-Erik rankar högst kapacitetsmässigt av alla sina kallblod trots senare års framgångar med framför allt Mjölner Stilig och Moe Njord.

En annan intressant detalj med Pavin Dam är att hon 1969 fick tvillingföl, Ajo och Aja, som båda sedemera blev dugliga travare och vann lopp. Det är än idag en helt unik sak att båda hästarna i ett tvillingpar både startar och vinner. När de föddes uppmärksammades det stort i media. Aftonbladet ägnade till exempel hela mittuppslaget åt denna tilldragelse!

Under 80-talet tävlade bland annat Brinna och Björktora med framgång i unghästloppen och gick sedan vidare i aveln där de firat vissa framgångar. Brinna lämnade exempelvis Jan-Eriks framgångsrikaste häst under 90-talet, Nalta Dell, med sina drygt 432 000 kr insprunget. Björktoras insats i aveln blev kortvarig men hon är mormor till Trolle som 2012 sprang in 90 000 kr på ett bräde när han vann Greivins minne på Bodentravet i Boden. 80-talet präglades också av den omfattande hingsthållning som Jan-Erik bedrev. Bland flera avelhingstar kan nämnas Slogum Tor som måste vara en av de kallblodshingstar med bäst tävlingsmeriter som någonsin ställts upp på våra nordliga breddgrader.

Under 2000-talet så skördade Jan-Erik stora framgångar som tränare åt framför allt Mjölner Stilig och Moe Njord. Mjölner Stilig var tvåa i V75 efter Elias, vann flera V65-lopp, startade över 100 gånger utan att behöva veterinärbehandlas, sprang in närmare 750 000 kr, vann 13 lopp och var på plats i 32% av sina starter. Hon valdes till Årets kallblodstravare på Peabtravet och var Sveriges tredje främsta kallblodsto efter Lundås Emelie och Hulte Tilda ett år. Samma år förärades Jan-Erik titeln som Årets amatörtränare på Bodentravet. Moe Njord skördade också stora framgångar i Jan-Eriks träning och belönades med att vara en av Sveriges representanter i Paris när de årliga kallblodsloppen avgjordes där. Tyvärr ådrog han sig kvarka under denna resa och var sedan han kom tillbaka från Paris inte riktigt samma häst som tidigare. Dock hann han passera 1 000 000 kr i insprungna pengar innan tävlingsskorna lades på hyllan.

10-talet blev Jan-Eriks sista som travtränare och i livet. På travfronten var det framför allt Mjölner Stiligs avkomma Storvinna som visade framfötterna. Apropå träning så är det verkligen värt att nämna Jan-Eriks fru Yvonne i detta sammanhang eftersom hon har haft en avgörande betydelse för de framgångar som har kommit. Hennes hästintresse, arbetsinsats och inte minst ridträning har varit värdefulla bidrag för att nå de resultat som nåtts. Om träningen under Gäddvikstiden bestod av drögning, kälke, isbana, rockard, simning och snabbjobb så är den nu mer av ridning, backe, kälke, intervaller och provlopp. I allt detta så har även många hästbitna stallflickor och stallgrabbar haft en betydelsefull roll.

Det finns mycket mer att säga om Jan-Erik och alla de hästar som han haft i sin ägo, vård och framför sulkyn genom åren, men visste ni att…

… Jan-Erik under större delen av dessa 50-talet år som tränare samtidigt har jobbat 6 nätter i veckan med tidningsutkörning i Luleå och Piteå med omnejd!

… Jan-Erik även har tränat och tagit fram en del varmblod genom åren. På 70-talet vann Sören Nordin 5 lopp på Solvalla med Isolay! Dick Matserup vann V65-final och flera V65-försök för Olle ”Lappen” Lindkvist samma årtionde. På 80-talet tog han fram en lovande unghäst, Wejo, som dock fick avlivas och på 90-talet tränade han upp ”lotteri-hästen” Västerbo Hazard som i bland annat Stig Lindmarks regi sprang in nästan 1,3 miljoner!

… mängder med stallflickor och stallgrabbar passerat revy under åren. Den mest kände är kanske Krister Söderholm, proffstränare med bland annat Kriterieseger i bagaget. En annan som ”skottat skit” och fastnat i travet är exempelvis Tomas Patomella, styrelseledamot på Bodentravet

När nu Jan-Erik efter en tids sjukdom fått lämna jordelivet så sörjs han av familj, släkt, vänner och kallblodsmänniskor över hela landet. Han lämnar ett stort tomrum efter sig.

Text Björn Holmgren